Jump to content

Alexander Pushkin

Nyyai Wikipedia
Александр Сергеевич Пушкин
human
Sex or gendermale Edit
Country of citizenshipRussian Empire Edit
ཕ་སྐད་ཐོག་གི་མིང།Александр Сергеевич Пушкин Edit
Given nameАлександр Edit
Family nameПушкин Edit
Patronym or matronymСергеевич Edit
PseudonymАлександр НКШП, Иван Петрович Белкин, Феофилакт Косичкин, P., Ст. Арз. (Старый Арзамасец), А. Б. Edit
Date of birth26 Hywan Pfon 1799 Edit
Place of birthMoscow Edit
Date of baptism8 Hywan A̱kutat 1799 Edit
Date of death29 Hywan Yring 1837 Edit
Place of deathСанкт-Петербург Edit
Manner of deathhomicide, duel Edit
Cause of deathgunshot wound Edit
Killed byGeorges-Charles de Heeckeren d'Anthès Edit
Place of burialSvyatogorsky Monastery Edit
FatherSergey Pushkin Edit
MotherNadezhda Pushkina Edit
SiblingOlga Pavlischeva, Lev Sergeyevich Pushkin Edit
SpouseNatalia Pushkina Edit
ChildMaria Pushkina, Natalya Pushkina, Alexander Alexandrovich Pushkin, Grigory Pushkin Edit
Native languageRussian Edit
Languages spoken, written or signedRussian Edit
Writing languageRussian, français Edit
Field of workstudy of history, dramaturgy, translation, criticism Edit
Position heldmember of Filiki Eteria Edit
Educated atTsarskoye Selo Lyceum Edit
Start of work period1814 Edit
End of work period1837 Edit
Religion or worldviewEastern Orthodoxy Edit
List of worksAlexander Pushkin bibliography Edit
Artist files atFrick Art Research Library Edit
Has works in the collectionStedelijk Museum Amsterdam Edit
MovementRomanticism Edit
Member ofArzamas Society, Green Lamp Society Edit
Studied byPushkin studies Edit
Depicted byAlexander Pushkin, Alexander Pushkin memorial Edit
Civil ranktitular councillor Edit
Related categoryCategory:Works by Aleksandr Pushkin Edit
Copyright status as a creatorcopyrights on works have expired Edit
Documentation files atSAPA Foundation, Swiss Archive of the Performing Arts Edit

Alexander Sergeyevich Pushkin (6 hywan a̱kutat [O.S. 26 hywan pfwon] 1799 – 10 hywan hwa [O.S. 29 hywan yring] 1837). A yin yet a̱ntyok du̱jem Roshya, nu a̱ yin jem a̱kpa a̱bvom a̱tushuk bu̱ du̱wat a̱nzzup bu̱ nkkang cat bu̱ du̱rywai. A̱kpak a̱ ccang a̱nye nu a̱yet a̱ngwak a̱zanson ka̱yat ba̱nyet du̱jem a̱bvom a̱tushuk Roshya, bu̱ a̱tyi ka̱tsan du̱jem ncei ka̱pfwun bu̱ jang wap Roshya.

Ba yin byin Pushkin u̱ ka̱ryyi du̱tyok ka ya Moscow. A̱tyyi nu, Sergey Lvovich Pushkin, a̱ yin yet ka̱won a̱kukkwo ka̱ryyi du̱tyok. A̱yring ka̱yat ba̱tyyi a̱kkwop a̱ta̱ntong nu ba an sot a̱naa nu, a̱yet Abram Petrovich Gannibal, a̱ngwak u̱ a̱ kwon byin bu̱ Afrika ni ba̱nyet Ottoman nba a̱ yin ku yyi nyyai an byrim Afirika na bu nyet Roshiya a su ku byyik a̱ kai a̱ wwon na rai karyyi du̱tyok ka.

A̱ yin zzu ka̱tsu̱tsrang a̱bvom a̱tushuk nu ka na̱ yet za 15, wwon ba ku bvwo u̱ ka̱zzu du̱jem nwap ka̱ram ka na yin n tyak du̱twang nyyai Tsarskoye Selo Lycėum. Na yin ntyak ni Lycée, Pushkin a̱ ryyat a̱bvom a̱tushuk "Ode to Liberty", a̱yring ka̱yat ba̱nyyi ba a̱ yi nbyyi ba ku nying karam du̱tyok Emperor Alexander I. Ka̱ram ka ba yin ku tyyi a̱ssu ni, a̱ bvo ku cam na̱ wui nyyat zzu kpa ni, Pushkin a̱ jem du̱jem ti yin ssha san ni, Boris Godunov. Kpa nu na u na̱zzwan Eugene Onegin ba yin kpa tsot a̱zan cei ka̱yat a̱ryya 1825 bu̱ 1832. Pushkin a̱ yin hok hyyu a̱ gaga nu bu̱ a̱ra̱ndwan nu ba hwa a̱ yin cat a̱mbyring nu ni (A̱ntyok a̱wumba nu), Georges-Charles de Heeckeren d'Anthès, ba bvo yin ku yei Dantes-Gekkern, a̱ntyok nzwang French u a̱ yin sshi bu ba̱nyet cam Chevalier.

Ka̱tsu̱tsrang swatka̱sa

[shang | shang du̱tyin ti]

Ba yin ku byin Moscow, a̱ ku wwon nbvwak ba̱nyet brang na̱won (ba̱ra̱nbvwon) bu̱ ba̱nyet zzak ba a̱ yin yet French ni won na̱ ma̱n dyaat wap French an za swak. A̱ yin cong a̱ bu̱ myrang bu̱ wap Roshya na u ryyat bu̱ ba̱nyet ba a̱ yin sshi ba nu bu̱ a̱ra̱nbvwon nu nu, Arina Rodionovna, a̱yin nu na̱ yin cat a̱ gwai ba̱gungang ni a rau a̱naa nbyin nu nu.

A̱ yin zzu ka̱tsu̱tsrang du̱jem nu ka na̱ yet a̱ryya 15. Ka̱ram ka na̱ yin ntyak du̱twang ti ni, nba a̱ yin yet ka̱ssu nza tyak du̱twang u̱ ka̱kpri Imperial Lyceum a̱nyyi Tsarskoye Selo, shushrak bu̱ Saint Petersburg, zanang nu ji yin wruk kpa̱sai ba̱nyet ba bvwo zu mon bu̱ wap Roshyah. Ka̱yaa Lyceum, a̱ yin yet ka̱won du̱twang David Mara, nu ba yin ku bvwo bu̱ David de Boudry [fr], a̱shisshi a̱ntyok a̱tsatsak a̱gaga French Jean-Paul Marat. Na̱ yin ntyak du̱twang ti ni, Pushkin a̱ ta̱yut ka̱yat npfwong nshok bu̱ a̱za̱ncci nhung St. Petersburg, ka̱bvwa ka a̱ yin yet ka̱kpri tung tyyi an yyi ya du̱tyok Roshya ni. U du̱ryya 1820, na zzu kpa ka̱tsu̱tsrang a̱jinjing a̱bvom a̱tushuk nu na, Ruslan bu̱ Ludmila, bu̱ a̱cecet a̱nta̱zwa ka̱ssu bu̱ du̱ccu ba̱ryat nkpa na.