Jump to content

Henri Matisse

Nyyai Wikipedia
Henri Matisse
A̱nyeywu
Sex or genderA̱jjwa Edit
Country of citizenshipFrance Edit
Name in native languageHenri Matisse Edit
Given nameHenri Edit
Family nameMatisse Edit
Date of birth31 Hywan Swak ba̱ Hwa 1869 Edit
Place of birthLe Cateau-Cambrésis Edit
Date of death3 Hywan Swak ba̱ Yring 1954 Edit
Place of deathNice Edit
Manner of deathnatural causes Edit
Cause of deathmyocardial infarction Edit
Place of burialCimetière de Cimiez Edit
SpouseAmélie Parayre Edit
ChildMarguerite Duthuit-Matisse, Jean Gérard Matisse, Pierre Matisse Edit
RelativePaul Matisse Edit
Significant personPablo Picasso Edit
Native languageFrench Edit
Languages spoken, written or signedFrench Edit
Educated atÉcole nationale supérieure des beaux-arts de Paris, Académie Julian Edit
Student ofGustave Moreau Edit
ResidenceBohain-en-Vermandois, Paris, Issy-les-Moulineaux, Nice, Q122222531 Edit
Religion or worldviewatheism Edit
Participant indocumenta 1, Documenta II, Documenta III Edit
Magnum opusBlue Nude, The Joy of Life, The Dessert: Harmony in Red (The Red Room), Woman with a hat, Dance Edit
Archives atDepartmental archives of Yvelines Edit
Artist files atPhiladelphia Museum of Art Library and Archives, Frick Art Research Library, College for Creative Studies Library, National Gallery of Art Library Edit
MovementImpressionism, divisionism, Fauvism, Neo-impressionism, Post-impressionism Edit
Member ofAcademia Nacional de Bellas Artes Edit
Genredecoupage, landscape painting, figure painting, still life, portrait painting Edit
Award receivedKnight of the Legion of Honour Edit
Copyright representativereproduction right represented by CISAC-member, reproduction right represented by CISAC-member, Succession H. Matisse, Artists Rights Society, copyright status Edit
Copyright status as a creatorcopyrights on works have expired, copyrights on works have expired Edit

Henri Émile Benoît Matisse (French: [ɑ̃ʁi emil bənwa matis]; 31 hywan swak bu̱ a̱hwa u̱ du̱ryya cci kop jring bu̱ cci anu̱nai bu̱ nswak a̱kutat bu̱ a̱ku̱mbvuyring 1869 – 3 hywan swak bu̱ a̱yring u̱ du̱ryya cci kop jring bu̱ cci a̱ku̱mbvuyring bu̱ nswak npfwon bu̱ anaai 1954) A̱ yin yet a̱ntyok wwang ma̱mmwuk nyyai Furans. Ba yin ku bvwo bu̱ du̱wat ti na̱ nyya pfwong tsu̱tswat du̱ ka̱bvwan a̱n yya nkyang na wwut ba̱zu̱zrak ni, wwon a̱ bvo byyi bvwo u̱ wwang bu̱ wwut bu̱ na̱nok. A̱ yin yet a̱wwang na̱nok bu̱ sruk a̱kpa du̱jem bu̱ shap nkyang, ma a̱ byyi cet u̱ du̱ssuk a̱ rau kpit nkyang a. [1] Ba yin byin Matisse Le Cateau-Cambrésis, ka̱ ya a̱za̱gbang du̱tyin ka̱byen Frans ka̱tuk a̱ngbam du̱rya 1869, nu̱ a̱ yin yet ka̱won ka̱ssu ka u̱ du̱hwam a̱ntyok byyi zwa nyyai a a̱bvwan tswa yak. [8] A̱ yin dai ka̱yat ka̱nkrang Bohain-en-Vermandois, Picardie. U̱ du̱ryya 1887, na̱ nat parit a̱ su twang yya kwak trwang wwon a̱ yya pfwong a u bat kwak trwang Le Cateau-Cambrésis ka̱ram ka na n ssha kpa̱ yet a̱ngwak ni. A̱ yin nwwa pfwong du̱ssuk u̱ du̱ryya 1889, ka̱ram ka A̱naa nu nu na̱ yin ku ba bu̱ nkyang du̱ssuk bu̱ pfwong nbvak ni, na̱ sshi ṵ creng nyyai an hyyu appendicitis. A̱ yin ndyyi ka̱hyok bu̱ pfwui da̱ni du̱ na̱ yin nhywa ni,[9] pfwong a ku̱n nbrak a̱ tyyi a̱ntyok yya pfwong wwang ma̱mwuk a̱ byaan a̱tyi nu nu ryya ni.[10][11]

U̱ du̱ryya 1891, na̱ bra̱k a̱ nat Parit a̱ ga su myamm wwang ma̱mmwuk ka̱yat ka̱kpri Académie Julian nbvwak William-Adolphe Bouguereau ka̱yat École Nationale bu̱ Beaux-Arts nbvak Gustave Moreau. A̱ yin tyyi ka̱ssu ka u̱ wwang nkyang a̱ sshi ka̱bvwa ka̱yring ni bu̱ nkyang sshi a̱kpa̱sai bu̱ ta̱da a̱ bvo ma̱n ssha ya ka̱son a na. Matisse a̱ yin sook kkwan npfwong ba̱nyet Jean-Baptiste-Siméon Chardin, Nicolas Poussin, bu̱ Antoine Watteau, a̱ bvo su nbrang bu̱ ba̱ngwak ka̱pfun da ni du̱ Édouard Manet, bu̱ ba̱nyet npfwong Japanit.[12]

Ba yin ku ssha bu̱ hyyu ka̱yit a sshi ka̱hwa ni u̱ du̱ryya 1941, ba yin yya Matisse pfong ka̱hwa ku ku tyi du̱gugwak na̱ swat akpra̱k ntswam a̱u a̱za̱ngbrak na myyi. Npfwong a ba ku bvo mi ni a̱ ku kaat ma na̱ kwan a̱ yya pfwong hwak a̱pyipyi a̱kpa du̱jem an yya nkyang a na̱ hwa a̱ nu yya ni bu̱ ka̱won npfwong nu ka ka ku brang, na̱ na jji a̱ ssuk a̱n yya nkyang a tai nyyi sswo ni.Ku yin cong bu wruk bu̱ ka̱srong ka̱yaan ka̱nyyi ka a̱ bvwon bu̱ du̱ssuk ni di ka yet shap nkyang ba.[53][54] Na̱ yin maai maai ma a̱ bu cong a̱ su tat a̱cecet du a aahaa a kup ka̱yat bat ni. A̱ yin yei a̱ngbom nnom nu nu ba a̱mba̱hwa rot si wui wwut nu na, na nwaai a̱ naat ka̱yat na̱bvwa ku̱yak bu̱ tssup nkpyat an pfwong a na sshi yya na ni.[55][56]

Pfwong hwak a̱pyipyyi nkyang du̱jem nkpa yin yet a̱kpok npfong nu nu a̱rya a̱ngbom nu na, ka̱tsu̱tsrang npfwong nu ka an dwak a ni a̱ yin sshi u̱ du̱ryya 1919 ka̱ram ka na yi n yya pfongvsauk bu jang the Le chant du rossignol, an opera composed by Igor Stravinsky.[54] Albert C. Barnes arranged for cardboard templates to be made of the unusual dimensions of the walls onto which Matisse, in his studio in Nice, fixed the composition of painted paper shapes. Another group of cut-outs were made between 1937 and 1938, while Matisse was working on the stage sets and costumes for Sergei Diaghilev's Ballets Russes. However, bu ka̱ram ka ba yin ku yya pfwong a na̱ ta̱ruk a̱ swrang an gbrak u ni a̱ mi na̱ yin nwwa pfwong hwak a̱pyipyi a̱kpa na a̱n yya pfwong a, azugak nkyang ka ba kpa bvo mi ni.[57][58]