Jump to content

Le Corbusier

Nyyai Wikipedia
Le Corbusier
human
Sex or gendermale Edit
Country of citizenshipSwitzerland, France Edit
ཕ་སྐད་ཐོག་གི་མིང།Le Corbusier Edit
Birth nameCharles-Édouard Jeanneret Edit
Given nameCharles-Édouard Edit
Family nameJeanneret, Gris Edit
PseudonymLe Corbusier Edit
Date of birth6 Hywan Swak 1887 Edit
Place of birthLa Chaux-de-Fonds Edit
Date of death27 Hywan A̱ninai 1965 Edit
Place of deathRoquebrune-Cap-Martin Edit
Manner of deathnatural causes Edit
Cause of deathmyocardial infarction Edit
Place of burialRoquebrune-Cap-Martin Edit
FatherGeorges-Édouard Jeanneret Edit
SiblingAlbert Jeanneret Edit
SpouseYvonne Le Corbusier Edit
RelativePierre Jeanneret Edit
Native languagefrançais Edit
Languages spoken, written or signedfrançais Edit
Field of workarchitecture Edit
Educated atÉcole d'art de La Chaux-de-Fonds Edit
Student ofCharles l'Eplattenier Edit
StudentOlivier Debré, Roger Aujame, Edith Schreiber-Aujame Edit
Work locationParis Edit
Participant inDocumenta II Edit
Archives atBibliothèque de la Ville de La Chaux-de-Fonds, Département des manuscrits et fonds spéciaux, Departmental archives of Yvelines, ETH Zurich University Archives, Fondation Le Corbusier Edit
Artist files atFrick Art Research Library, Smithsonian American Art and Portrait Gallery Library, College for Creative Studies Library, National Gallery of Art Library Edit
Movementmodern architecture, brutalist architecture, purism Edit
Member ofAmerican Academy of Arts and Sciences, Academia Nacional de Bellas Artes, Congrès International d'Architecture Moderne, Accademia delle Arti del Disegno, Berliner Akademie der Künste Edit
Influenced byAuguste Perret Edit
Described at URLhttps://arteforadomuseu.com.br/artistas/le-corbusier/, http://arch-pavouk.cz/index.php/architekti/247-le-corbusier, https://maitron.fr/le-corbusier-jeanneret-charles-edouard-dit/, https://www.open.edu/openlearn/history-the-arts/history/heritage/le-corbusier Edit
External data available at URLhttps://www.fondationlecorbusier.fr Edit
Represented byArtists Rights Society Edit
Copyright representativereproduction right represented by CISAC-member, Fondation Le Corbusier, Société des auteurs dans les arts graphiques et plastiques Edit
Related categoryCategory:Portraits of Le Corbusier Edit
Copyright status as a creatorworks protected by copyrights Edit

Le Corbusier Charles-Édouard Jeanneret. Ba yin ku byin katuk (a̱kutat an hywan swak u̱ du̱rya cci kop jring bu̱ cci a̱nunai bu̱ swak a̱nunai bu̱ a̱tuyring (6/10/1887) su na̱t nswak nhwa bu̱ a̱tuyring an hywan a̱nunai u̱ du̱rya cci kop jring bu̱ cci a̱kumbvuyring bu̱ nswak a̱kutat bu̱ a̱pfwon)(27/8/1965). Ba ku bvwo bu̱ du̱yrek Le Corbusir (UK: /, [5] a̱yet a̱ntyok kyyai byin Swiss-French. A̱ yin wwang nkyang ba̱gu̱ngang, a̱yet a̱tuba ssuk du̱ssuk, u̱ bvo wwut bu̱ a̱huhwa bu̱ du̱jem, a̱ yin wruk bu̱ kyang a̱ ban yei du̱nok tat a̱ssu ka̱pffun ni (modern architechture). Ba ku byin a̱ Suzalan su nat u̱ french a̱ ryyat du̱ryem swiss Ba̱tyyi, myyam french sarei u̱ ka̱byen ka krang ka̱tuk swak bu̱ a̱kumbvuyring an hywan a̱kumbvuyring u̱ du̱rya cci kop swak bu̱ a̱kumbvuyring bu̱ nswak ntat (19/9/1930). Kyang a na myyam an sook za tsson, nyyi ji nan wwang na̱nok ka ya ni Yurop, Japan, Indiya, u̱ ka̱tak bu̱ ka̱za Amerika. Ba bu̱ ccang rot du̱tyin a̱hwai a̱kita̱tco nu ba ta̱ ssha u̱ Viollet-le-Duc." [8] A yin wrak cet u̱ ryyi na jji yya Ji ba̱nyet swat a̱cecet na̱nkrang u a̱ byyi ka̱tswa ba̱nyeyyu ni ba nu n swat ba̱hyom ni, Le Corbusier a̱ bvo yet a̱yring ka̱yat ba̱nyet ba a̱ yin yet du̱tyin ka̱ccet ka̱nyyi Congrès International d'Architecture Moderne (CIAM). Nu a̱ yin wruk bu̱ zu̱zzwa ta̱kkwan a̱nyyi yya ji a̱gba̱dang ka̱nkrang Chandigarh a̱n yyi India na nu ndyi ni, wwon a̱ bvwo wruk bu̱ zu̱zzwa su̱sak ji a̱kpak na̱nok ka̱yemi na nu n dyyi ni da ni di na̱nok du̱tyok a ni. Ka̱tuk swk bu̱ a̱tuyring (17) an hywan a̱tuyring (7), durya cci kop sswa bu̱ swak bu̱ a̱kutat 2016, npfpwong nu ba̱ na swak bu̱ a̱tuyring 17 u na̱byen ba̱ na a̱tuyring a ssha nwwa ka̱yat a̱yiyrek UNESCO World Heritage Sites ba yin tssa na̱nyyi npfwong du̱nok yet nkkang ccang nyai Le Corbusier, npfwong a̱yet kyang a brang ka̱ccet ba̱nyet du̱nok a̱zukapffun ni.[9]

Le Corbusier a̱ yin yet cot trung ba. Npfwong jji ka̱nkrang nu nzaan a̱ yin swwa du̱tok u̱ wui rot a̱ssu u̱ ryyi nkyang ntada bu̱ wrak ka̱bvwa yya ji nkyang a bu̱ swat a kun dyyi nyai ndoson ni. [11][12][13][14] Le Corbusier a̱ bvo yin nyya nkyang swat ka̱yat bat da̱ ni di LC4 chaise longue bu̱ LC1 chair, ba yin ba yya di a̱kpa bu̱ tswam ji ba nta̱yap ni.

Naccet bu̱ na̱sa ka̱tsutsrang (Travel and first houses) durya cci kop jring bu̱ cci a̱kumbvuyring bu̱ a̱pfwon sunat cci kop jring cci a̱kumbvuyring bu̱ swak bu̱ a̱naai (1905–1914)

The Villa Favre-Jacot in Le Locle, Switzerland durya cci kop jrinǵ bu̱ cci a̱kumbvuyring bu̱ swak bu̱ a̱hwa (1912) Le Corbusier a̱ yin nwwa ya̱ zzek u̱ cong a̱ bat du̱twang (library) a̱bvo wwang du̱nok cei ka̱pfwun, bu̱ philosofi, cong nwwai a̱ba̱t saai nkyang tada, wwang bu̱ nok na̱sa. A̱ hywan a̱kumbvuyring u̱ du̱rya cci kop jring bu̱ cci a̱kumbvuyring bu̱ a̱tuyring (In September 1907), a̱nat ccet ka̱tsutsrang nu nyaai Switzerland a̱naat Italy; Ka̱ram shishrim(Winter) a̱yet ka̱ram nwaan na̱nkrang sook nyaai Budapest naat Vienna, ka̱yemi nan swrang a̱bvwa nom su kpang hywan naai. A̱ mon bu̱ Gustav Klimt a̱ kwan a̱ mmon bu Josef Hoffmann. [23] ka̱yat Florence a tung nkyang ba affwun, a̱bvo nat Florence Charterhouse kayat Galluzzo, a nin yyaat a̱brung ba. "Chat kun dan yet shya da nyin nswrang u̱ bat yring u̱ ka̱bvwa ka̱ ni ban yei cells ni, "kyang a na̱ yin jem ni, yem mi. "Takai du̱nok a̱ ya mi a mim bu̱ na̱won npfwong a a̱ myyam yya bu̱ jji nkyang ni, au̱ a̱ myim a̱nyi terrestrial paradise. Na bvo syaak a̱nat Paris, an da̱ swat ȧ̱yya hywan swak bu̱ a̱naai cci kop jring bu̱ cci a̱kumbvuyring bu̱ a̱nunai sunat cci kop jring bu̱ cci a̱kumbvuyring bu̱ swak (14 months between 1908 bu̱ 1910) Na yya pfwong antyok wwang zu̱zzwa du̱nok tat a̱ssu kaffun a offit du̱nok tat assu Auguste Perret, a̱yet antyok katsutsrang yya pfwong bu̱ reinforced concrete u nok nasa swat banyet (residential construction) bu̱ wwang zu̱zzwa du̱nok tat assu anyi (the architectural designer) the Art Deco landmark Théâtre des Champs-Élysées.

Nfwong nu na:- U̱ du̱rya cci kop jring bu̱ cci akumbvuyring bu̱ nswak hwa bu̱ tat(1923) a nok a̱gba̱dang du̱nok La Roche Paris a̱gba̱dang France. U̱ du̱rya cci kop jring bu̱ cci a̱kumbvuyring bu̱ nswak hwa bu̱ a̱fwong(1925) a nok du̱nok a Jeanneret, Paris U du̱rya nsuup ti, na yya fwong a̱ citè Fruge, Paris

A̱ ryya a̱hwa na ansuup ni, na nok du̱nok a Poissy-Sur-Seine, France.

A nok nanok a nankrang bagu̱ngang dani du̱ Tunis a Tunisiya ni, Moscow, Geneva a Suzalan bu̱ nabyen ba burkate ni had du̱ryya cci kop jring bu̱ cci a̱kumbvuyring bu̱ nswak nfwong bu̱ ahwa (1952).